Om vi inleder en officiell granskning kommer den att omfatta allt som har koppling till arbetet. Det vill jag att du förstår från början.
– Det är precis det jag vill, svarade jag.
Johan nickade, men han var inte färdig.
– Anna, jag måste ändå ställa frågan rakt ut. Finns det något i det hon påstår som faktiskt skulle kunna röra brister i tjänsten? Inte era privata relationer, inte familjekonflikter. Jag menar sådant som sena ankomster, att du lämnar kontoret under arbetstid, eller att du använder möten i jobbet för privata syften.
– Nej. Hittar ni ett enda tillfälle då jag varit borta utan förklaring, så visa det för mig. Hittar ni en uppgift som jag har markerat som klar men som någon annan i själva verket gjort åt mig, visa mig det också. Men jag tänker inte försöka bevisa att jag inte har en relation med någon namnlös person på företaget. Det går inte att kontrollera, och det hör inte hemma i en bedömning av mitt arbete.
Han satte tillbaka glasögonen på näsan.
– Då är vi överens. Vi granskar bara det som rör företaget och dina arbetsuppgifter.
När jag lämnade hans rum låg mobilen i min hand med skärmen vänd nedåt.
En del av mig ville ringa Birgitta direkt och fråga vad hon egentligen hade föreställt sig skulle hända. Hade hon hoppats på att jag skulle bli av med jobbet? Få en skriftlig varning? Eller att min chef skulle ringa min man och be honom hämta hem sin fru till familjen?
Men innerst inne visste jag redan svaret.
Hon ville att jag skulle bli rädd.
Hon ville att jag skulle komma hem på kvällen, lägga uppsägningspapperen framför min man och säga: nu räcker det, Birgitta, du vann, från och med nu ska mitt arbete inte längre störa din familj.
Jag gick tillbaka till min plats. I stället för att slå hennes nummer ringde jag HR:s interna anknytning.
Maria lyssnade utan beklagande suckar och utan nyfikna frågor om mitt äktenskap. Redan efter fem minuter var jag tacksam för just det.
På hennes skrivbord låg två utskrivna papper. Det ena var Johans tjänsteanteckning om vad samtalet hade innehållit. Det andra var uppgifter om det inkommande samtalet.
– Numret stämmer, sa hon efter att ha jämfört det med det som syntes på min telefon. – Men jag behöver se meddelandena direkt i din mobil, inte bara som skärmdumpar. Öppna den ursprungliga konversationen, är du snäll.
Jag tog fram chatten.
Maria kontrollerade datumen, bläddrade en bit uppåt bland meddelandena och gick sedan tillbaka till hotet om att kontakta min arbetsplats.
– Skicka kopior av de här meddelandena till min tjänstemejl. I granskningsunderlaget skriver vi att originalkonversationen har visats upp från din enhet. Nu skiljer vi känslor från fakta. Det är viktigt.
Hon tog upp en penna.
– Det första påståendet från personen som ringde är att du, enligt henne, inte befinner dig på jobbet när du säger till familjen att du arbetar. Det kan vi kontrollera mot tidrapporter, passersystem och godkända frånvarotillfällen. Det andra är att du påstås använda arbetsrelaterade möten för privata ändamål. För att kunna granska det krävs egentligen konkreta datum eller händelser, men hon nämnde inga sådana.
– Hon har aldrig känt till några heller.
– Kanske inte. Men just nu ska jag inte utgå från vad hon visste eller inte visste. Jag måste fastställa vad hon faktiskt har uppgett.
Det var där skillnaden mellan Maria och Birgitta blev som tydligast.
För min svärmor räckte en känsla för att dra en slutsats. Kom jag hem halv nio betydde det att mitt arbete hade gått över alla gränser. Åkte vi inte till henne två helger i rad betydde det att jag slet loss hennes son från familjen. Om min man själv sa att han var trött och ville tillbringa söndagen hemma, lyckades Birgitta ändå hitta mitt beslut gömt någonstans i hans ord.
Maria behövde datum.
– Det tredje påståendet gäller att du eventuellt skulle ha en relation med någon på arbetsplatsen, fortsatte hon. – I sig är det inte något arbetsgivaren ska lägga sig i. Vi kommer inte att undersöka ditt privatliv. Däremot har den som ringde kopplat ihop det med påstådda brister i arbetet, och därför tittar vi enbart på den del som handlar om hur du sköter dina arbetsuppgifter.
– Det är exakt det jag ber om.
Hon lade ifrån sig pennan ett ögonblick.
– Då har jag en fråga till. Varför uppfattar du samtalet som ett försök att pressa dig, och inte till exempel som ett klumpigt uttryck för familjeoro?
Jag vände mobilen mot henne och visade meddelandet.
– För att hon skrev i förväg att hon skulle kontakta min chef om jag inte började uppföra mig på det sätt som hon anser är rätt.
– Vad var det hon ville att du skulle göra?
Jag drog på munnen, men det fanns ingenting roligt i situationen.
– Att jag skulle arbeta mindre. I hennes värld ska en kvinna som passerat fyrtio vara extra tacksam över att hon har en man och inte utmana ödet genom att satsa på karriären. Hon tycker att jag stannar kvar på kontoret av ren envishet. Hon har sagt att en normal familj inte behöver en hustru som man måste vänta på om kvällarna.
– Har hon bett dig säga upp dig?
– Inte med de orden. Det brukar låta mer indirekt. ”Du skulle kunna hitta något enklare.” ”Måste man verkligen tjäna så mycket om man inte kan leva normalt?” ”Min son behöver inte din lön till det priset.”
Maria skrev ner en anteckning.
– Bra. Det kan förklara ett möjligt motiv, men i våra slutsatser kommer vi inte att luta oss mot din bedömning av hennes personlighet. Vi kommer att utgå från händelseförloppet. Det finns ett hot om att kontakta arbetsplatsen. Det finns ett faktiskt samtal till arbetsplatsen. Nästa steg blir att kontrollera de uppgifter som lämnades.
Jag nickade.
Först då kände jag hur obehagligt det var att sitta där.
Inte för att Maria ställde fel frågor. Tvärtom. Hon var saklig in i minsta detalj och mycket noggrann med sina formuleringar.
Men plötsligt hade mitt passerkort, tiderna då jag kom och gick, mina arbetsuppgifter och mina meddelanden till chefen blivit bevismaterial. Allt skulle användas för att visa att jag inte var den kvinna Birgitta hade hittat på.
– Kan du säga ungefär hur lång tid det tar? frågade jag.
– Några arbetsdagar. Det kan gå fortare. Du har inga disciplinära anmärkningar, och Johan har redan bekräftat att han inte hade några invändningar mot hur du skötte dina uppgifter före det här samtalet. Men eftersom kontakten nu är registrerad behöver vi stänga varje punkt som går att kontrollera.
Hon såg på mig över mappen.
– Och en sak till. Om Birgitta hör av sig igen med anledning av det här samtalet, radera inte konversationen.