Det innebar att en rejäl bit av hans månadslön försvann, och som grädde på moset gick han miste om en riktigt fin kvartalsbonus. Redan på torsdagen såg Erik ut som en utsliten arbetshäst som någon glömt tala om för att travbanan för länge sedan hade stängts för renovering.
Varje morgon började numera på samma sätt: han satt med mobilen klistrad vid örat, ringde privata vårdmottagningar, beställde bilar och betalade nya vårdräkningar. Svärmor krävde skjuts till undersökningskliniken, faster Anna ville prompt åka tvärs genom stan till en marknad där det enligt henne såldes den enda riktiga hemgjorda keson, och Maria gnällde oavbrutet om att hon absolut måste till ett stort köpcentrum på andra sidan Göteborg.
Jag betraktade hela föreställningen med ett svagt, nästan roat leende. På kvällarna åt jag lugnt mina egna matlådor, som jag hade förberett i förväg, diskade min enda tallrik och rörde inte med ett finger de varor som köptes in till Eriks lilla familjesemester.
En kväll råkade jag bli vittne till en särskilt talande scen. Efter ännu en expedition till marknaden kom faster Anna hem, räckte över en välfylld plastpåse med grönt och lade samtidigt ett långt kvitto i Eriks hand.
— Erik lilla, du sa ju själv att hela vistelsen skulle vara på din bekostnad, så du kan väl betala tillbaka direkt. Det blev åttahundra kronor, meddelade hon helt vardagligt, som om hon bad honom skicka saltet vid middagsbordet.
När jag såg hur min mans ansikte blev stelt och färglöst, formulerade jag tyst ännu en viktig livsregel för mig själv. En mans generositet är ofta direkt beroende av hur mycket av någon annans tid och någon annans pengar han kan använda för att framstå som storsint. Under tio dagar hade alla bilresor, privata läkare, dyra mediciner, matinköp och släktingarnas små och stora nycker sugit nästan tolv tusen kronor ur hans egen plånbok.
Så fort kalaset inte längre betalades med mina krafter och mina pengar, utan med hans egna, skrumpnade hans storslagna givmildhet ihop till något som mest liknade ett torkat russin.
På den sjätte dagen började Eriks nerver på allvar ge vika. Den kvällen fångade han upp mig i den mörka hallen.
— I morgon bitti beställer du bilen själv och följer med mamma till ultraljudsundersökningen, sade han spänt och kramade ett fuktigt kökshandduksknippe i handen. — Jag har redan bokat henne till klockan åtta. Jag sover bara fem timmar per natt på grund av er allihop!
— Det var du som bokade tiden, alltså är det du som kör henne dit, svarade jag och lyfte försiktigt bort hans hand från min axel. — Vid den tiden är jag på sjukhuset och arbetar. Och stå inte här och tappa fokus nu, faster Anna håller på att låta badvattnet rinna över där inne.
Upplösningen kom på den nionde dagen, en söndag. Min mans kvinnliga släktingar hade till sist förstått att jag inte tänkte ansluta mig till deras dygnet runt-service, och därför beslöt de sig för att hålla ett gemensamt familjeförhör med mig som åtalad.
På kvällen stod de där, tre förnärmade representanter för hemmets självutnämnda matriarkat, tätt samlade framför mig som en vägg. De blockerade helt vägen till mitt sovrum.
— Vet du vad, min kära, vi har faktiskt kommit hit som gäster! började Karin med hopknipta läppar och tydligt missnöjd min. — Och du går omkring här med näsan i vädret, som om du bara hyrde ett rum och inte hade med oss att göra. Inte ett vänligt ord, inte minsta omsorg om äldre människor. Du har slitit ut din egen man fullständigt, han arbetar ju ihjäl sig för din skull!
Maria lade armarna i kors över bröstet och lyckades med hela sin hållning uttrycka ett förakt som hon uppenbarligen tyckte var mycket värdigt.
— Av ren respekt för äldre släktingar kunde du väl åtminstone ha lagat en ordentlig middag en enda gång, sade hon vasst. — Vi är trots allt din familj nu.
Jag stannade precis framför dem. Luften i rummet blev tung på ett ögonblick, och tystnaden lade sig som ett tryck över väggarna.
— Erik, tänker du någon gång förklara för dina gäster att jag redan från början, klart och tydligt, tackade nej till rollen som obetald tjänsteflicka? frågade jag högt och vände blicken mot köket, där min man stod stel av skräck bakom dörröppningen.
Erik vek fegt undan med blicken och drog sig bakåt mot köket.