Med åren började dock den eleganta fasaden växa fast vid honom. Erik hade spelat rollen som den briljante entreprenören så länge att han till sist nästan glömde att det från början bara varit en roll. Han började tala om företaget som om varje beslut, varje avtal och varje lyckad affär hade fötts ur hans egen skarpa intuition.
Hans mor gjorde allt för att förstärka den bilden. Hon tog gärna till sig sagan om sonens storhet och förvandlade familjens vardag till en ändlös uppvisning i hur överlägsen deras släkt påstods vara jämfört med den ”rotlösa” svärdottern. Anna hade länge valt tystnaden. Hon ville inte såra Eriks stolthet och lät mycket passera, men även tålamod har en gräns.
Dörrklockan skar genom den utdragna tystnaden i hallen. Strax därpå vällde släktingarna in med buller och bång: svärmoderns kusin Maria, hennes make och deras trettioårige son Lars, en man som var ökänd för sin sällsynta arbetsovillighet och sin oförmåga att stanna kvar på samma jobb längre än några månader.
– Men herregud, så vackert ni har det! utbrast Maria och lät blicken glida över det stora vardagsrummet och den tunga kristallkronan som glittrade ovanför bordet. Det syns direkt att husets herre är en man med stora visioner. Erik, du är verkligen hela släktens stolthet!
– Jag gör vad jag kan, tant Maria, svarade Erik med spelad nonchalans, reste sig och sträckte fram handen. Affärer kräver fast grepp och full kontroll. Slå er ner, Anna kommer alldeles strax med maten.
Utan att säga något gick Anna ut i köket för att hämta det varma. Nästan genast tassade svärmodern efter henne och drog igen dörren så pass noggrant att samtalet inte skulle höras in till gästerna.
– Hör nu, lilla vän, började hon lågt men med en hårdhet som inte gick att missa, medan hon ställde sig vid kylskåpet. Lars behöver arbete. Du vet själv hur osäkra tiderna är. Erik har lovat att ordna en chefstjänst åt honom på er stora anläggning, transportavdelningen passar bra. Lönen ska vara ordentlig, säg fyrtiofem tusen kronor i månaden till att börja med. Pojken måste få känna trygghet.
Anna drog försiktigt ut plåten ur ugnen, och doften av ugnsbakat kött fyllde köket.
– Den tjänsten innehas redan av en kompetent person med tio års erfarenhet, sade hon lugnt. Lars kan inte grunderna i logistik och blandar ihop fraktsedlar med leveransavtal. Jag tänker inte riskera kundkontrakt för att någon i släkten ska få det bekvämt.
Svärmoderns ansikte mörknade på ett ögonblick. De smala läpparna pressades ihop till ett streck.
– Nu tar du dig bra stora friheter, min flicka, väste hon och kom ett steg närmare. Ingen frågar dig när viktiga familjeangelägenheter avgörs. Det där är min sons företag. Han är ensam herre där, och han bestämmer vem han vill anställa. Din uppgift är att bära ut tallrikar, tvätta gardiner och vara tacksam över att du fick komma in i en sådan här familj utan ett öre på fickan. Du borde tacka din lyckliga stjärna för att Erik är så godhjärtad att han inte påminner dig om varje tugga du äter.
– Er son gör exakt det som bolagsordningen tillåter honom att göra, svarade Anna torrt och lyfte upp det tunga serveringsfatet. Och om ni vill diskutera personalplaneringen kan vi gärna göra det genast, inför alla vid bordet.
Svärmodern ryggade tillbaka. Ögonen blixtrade av ilska, men hon vågade inte driva grälet vidare inne i köket av rädsla för att förstöra feststämningen. När de återvände till matsalen gled samtalet snart in i sina vanliga spår. Släktingarna överöste Erik med beröm för hans affärssinne, frågade om nya kontor, expansioner och kommande byggprojekt.
– Nå, Erik, när börjar jag då? frågade Lars självsäkert och spetsade en inlagd svamp på gaffeln. Morsan sa att du skulle fixa en vettig lön åt mig och ordna en tjänstebil. Jag är trött på att slita för småpengar åt främmande folk. Det är dags att jag kommer in i familjeföretaget.
Erik tvekade ett ögonblick. Hans blick for hastigt, nästan skuldmedvetet, mot Anna som satt vid andra änden av bordet och tyst drack mineralvatten.
– Frågan är inte helt klar ännu, Lars, sade han undvikande och fyllde sitt glas. Vi har en intern granskning på gång just nu, dessutom ser vi över organisationen. Personaländringar får vänta lite.
– Vad finns det att reda ut? utbrast svärmodern högt och lade demonstrativt ifrån sig besticken.