När siffrorna väl radades upp fanns det egentligen inget utrymme för tolkning. Längst ner i jämförelsen hamnade två av Eriks närmaste kompisar, Lars och Anders, samma män som han så ofta blivit kvar med i depån efter avslutad körning. Den kvällen brast något i hemmet. För första gången under deras sju år som gifta exploderade grälet på riktigt.
— Om du sparkar Lars och Anders går jag också! skrek Erik och slog ner koppen i bordet så hårt att porslinet sprack. — Det här handlar bara om att du vill visa vem som bestämmer. Du använder mina vänner för att mata dina egna karriärdrömmar!
Anna försökte hålla fast vid sakligheten, fast rösten darrade av ansträngning.
— Erik, läs rapporterna. De ligger ständigt över bränslenormen och de kommer för sent till leveranspunkterna gång på gång. Vad har det med mina ambitioner att göra? Det här är ett företag. Om jag låter personal med dåliga resultat vara kvar är det jag som får gå.
Men orden studsade mot honom. Han ville inte höra siffror, avvikelser eller ansvar.
— Mamma hade rätt, sa han med hård röst medan han ryckte åt sig jackan. — Det där kontoret har gjort dig till en annan människa. Du ser inte längre en make när du tittar på mig, bara en anställd. Jag flyttar hem till mamma ett tag. Jag behöver bli behandlad som en människa, inte som någon som ska lyda dina order.
Dörren slog igen bakom honom och lägenheten blev overkligt tyst. Margareta hade fått det hon önskat sig: sonen var tillbaka under hennes tak. Anna låg vaken natt efter natt och stirrade upp i mörkret, plågad av samma fråga om och om igen. Kunde hennes framgång på arbetet verkligen vara det som till slut förstörde äktenskapet?
En månad senare inträffade något som vände hela situationen upp och ner. Koncernens interna säkerhetsavdelning kom oanmäld från Stockholmskontoret för att genomföra en fullständig granskning. Ingenting lämnades åt slumpen. Avtal, körjournaler, fraktsedlar och bränslekort gicks igenom rad för rad.
Det var just då revisorerna upptäckte ett återkommande underskott av drivmedel och smörjmedel på den södra rutten, den som Erik ansvarade för. Upplägget var inte särskilt avancerat: falska kvitton, bränsle som tappats av vid sidan av och handlingar som bar hans underskrift. Skadans storlek var så allvarlig att saken utan vidare kunde hamna hos polis och åklagare.
Anna satt länge med granskningsrapporten framför sig. Hon förstod att om hon försökte sopa fynden under mattan skulle hon själv göra sig skyldig till tjänstefel och medverkan. Då ringde hennes privata mobil. På skärmen stod Margaretas namn, men rösten som mötte Anna var inte längre överlägsen och vass; den var tunn, panikslagen och klibbig av rädsla.