Beloppet behövde hon inte se en gång till; Maria visste redan exakt vad det handlade om. Tidigare samma morgon hade Erik lämnat sin surfplatta i soffan. Skärmen hade plötsligt lyst upp av ett nytt meddelande, och av ren tillfällighet hade Maria råkat få syn på konversationen. Där stod en ansenlig summa, följd av Annas meddelande:
”Lillebror, de håller bokningen åt mig än så länge. Väntar på överföringen från din affärskvinna.”
— Fortsätt drömma, sade Maria kort.
Anna ryckte till som om någon hade stänkt kallt vatten på henne. Sjalen kring hennes hals gled snett.
— Vad var det där du sa?
— Precis det du hörde. Dina önskningar får du finansiera själv. Jag har inte startat någon välgörenhetsfond för vuxna flickor som tröttnat på livet.
— Hur kan du säga så! skrek svägerskan. — Efter skilsmässan lever jag inte ens, jag bara existerar!
Hon for upp från stolen så häftigt att hon nästan slog till koppen på bordet.
— Min före detta man lämnade mig i princip utan någonting, och du sitter här med en enorm bonus och snålar mot din egen mans syster!
— Din före detta lämnade dig med en tvårumslägenhet och en bil, påminde Maria henne lugnt. — Att du inte vill arbeta är däremot inte mitt problem.
— Jag försöker hitta mig själv just nu! ropade Anna. — Först måste jag få tillbaka min inre kraft!
I hallen small ytterdörren igen med en hård duns.
Det hördes hur någon sparkade av sig skorna, sedan föll ett knippe nycklar ner på hallbordet. Några sekunder senare stod Erik i köksöppningen. Han hade mjukisbyxor på sig och såg villrådig ut. Det var uppenbart att han hade hört de höjda rösterna redan ute i trapphuset.
— Tjejer, varför bråkar ni nu igen?
Han började genast irra med blicken mellan sin rasande syster och sin fullkomligt samlade hustru.
— Erik, säg åt henne! krävde Anna omedelbart.
Hon skyndade fram till sin bror och grep tag i ärmen på hans tröja med krampaktiga fingrar.
— Jag har ju redan bokat allt och ställt in mig mentalt! Läkaren har ordinerat mig lugn och vila, och din fru utsätter mig för nya påfrestningar! Kan du tänka dig, hon påstår att jag ska tjäna ihop pengarna själv!
Erik kastade en skuldmedveten blick mot Maria och hängde jackan över stolsryggen.
— Maria, men ärligt talat. Hon är ju familj.
— Familj tar sig inte rätten att disponera andras pengar utan tillåtelse, svarade Maria skarpt.
Hon gick fram till vattenkokaren och tryckte ner knappen. I den spända tystnaden lät det vanliga klicket nästan öronbedövande.
— Hjälp henne, fortsatte Erik vädjande. — Pengarna ligger ju ändå bara där just nu. Och Anna behöver faktiskt återhämta sig. Hon är trots allt ingen främling.
Maria vände tillbaka mot bordet och satte båda handflatorna mot skivan.
— Ja, pengarna finns. Mina pengar. Intjänade genom nattliga rapporter, press, stress och övertid. Varför ska jag lägga dem på hennes svit, massage och poolbad?
— Är du så snål? kastade Anna in, nu när hon kände broderns stöd i ryggen.
Hon slog sig ner igen och höjde hakan trotsigt.