— Att du kanske accepterade sådant som du innerst inne aldrig ville acceptera. Och nu förväntar du dig att varje annan kvinna ska göra likadant.
Något i hennes ansikte skiftade.
För första gången sedan hon hade klivit in genom dörren hade Anna inget svar redo.
— Du vet ingenting om mitt äktenskap.
— Det stämmer.
Jag nickade lugnt.
— Och just därför talar jag inte heller om för dig hur du borde ha skött ditt hem.
Orden blev hängande mellan oss, tunga och tydliga.
Erik sänkte blicken mot golvet.
Anna satte sig långsamt ner på en av stolarna, som om luften plötsligt gått ur henne.
Under några ögonblick sa ingen någonting.
Till slut öppnade Erik ännu en matlåda och harklade sig.
— Så… ska vi äta innan allt blir kallt?
Jag lade upp kycklingen på tallrikarna.
Anna stirrade ner på maten framför sig.
— Jag är inte hungrig.
Erik såg på henne.
— Mamma, du kom precis vid lunchtid.
— Jag sa att jag inte är hungrig.
Jag ryckte lätt på axlarna.
— Som du vill.
Vi slog oss ner vid bordet.
Erik började äta.
Jag gjorde detsamma.
Det hann gå kanske två minuter.
Sedan hörde jag hennes röst.
— Finns det några piroger kvar?
Jag lyfte blicken mot Anna.
Hon undvek att möta mina ögon.
Erik log svagt.
— Ja.
Han sköt kartongen närmare henne.
Anna tog en.
Sedan tog hon en till.
Utan ett ord åt hon upp båda.
När hon var klar lade hon servetten prydligt på tallriken.
— De var goda.
— Väl investerade fyrahundra kronor, skulle jag säga, kommenterade Erik.
Jag fick bita mig i läppen för att inte börja skratta.
Anna gav honom en blick som hade kunnat frysa vatten.
Men den här gången sa hon ingenting.
En timme senare gick hon hem.
När dörren hade stängts bakom henne vände sig Erik mot mig.
— Jag tror att du just startade en mindre familjerevolution.
— Nej.
Jag började samla ihop de tomma förpackningarna från bordet.
— Jag tog bara en ledig dag.
Erik tog kartongerna ur mina händer.
— Låt bli.
— Varför då?
Han log mot mig.
— Dina händer har semester i dag, minns du inte?
Jag gick tillbaka till soffan.
Och medan Erik dukade av bordet slog det mig något som jag egentligen borde ha förstått långt tidigare.
Vila är ingen belöning som en kvinna först får unna sig när hon har bevisat hur utmattad hon är.
Och ingen ska behöva be om tillåtelse för att få vila.
Inte ens av sin egen svärmor.